Observera att bilden föreställer en modell från vår bildbank. Den har inget med Sveriges Stadsmissioner att göra.
Varje år släpper Sveriges Stadsmissioner den gemensamma Fattigdomsrapporten. 2019 lyfts det oroväckande faktum att många inte har råd att äta. När man inte har råd att köpa mat och/eller äta för dagen kallas det att man lever i matfattigdom.
Även i Sverige finns det människor helt utan pengar
Begreppet är ganska nytt här i Sverige, men det betyder ju inte att folk inte har upplevt matfattigdom sedan långt tillbaka. Däremot verkar den ekonomiska utsattheten bli alltmer påtaglig och det här med att det bara finns relativ fattigdom i detta välfärdsland är en myt.
– Det som för många kan vara svårt att verkligen på djupet förstå är att det finns människor som inte har något betalningsutrymme över huvud taget. Det hjälper inte att välja billigaste elavtalet eller köpa de billigaste livsmedlen – det finns helt enkelt inga pengar, säger Åsa Vilu, områdeschef för sociala området på Göteborgs Stadsmission i ett pressmeddelande på Stadsmissionen.org.
Matfattigdom när man fallit mellan stolarna
Det är ofta redan utsatta människor som hamnar i matfattigdom, människor som lever på marginalen. Många av de som kommer till stadsmissionerna för att få mat har exempelvis levt på försörjningsstöd i 10 15 år och/eller har fallit mellan stolarna i välfärdssamhället. De kan vara sjuka, arbetslösa, pensionärer, flyktingar, beroende och/eller separerade, och vad många har gemensamt är att de lever i ett utanförskap, antingen från början eller på grund av den ekonomiska utsattheten.
Vad som även är viktigt att ha med sig är att det finns en mångfald i matfattigdomen, nästan alla kan drabbas och det kan krävas lite för att hamna där. Vem som helst kan bli sjuk och utförsäkrad eller bli arbetslös och ekonomiskt pressad. Ju längre tid man lever under svåra ekonomiska förhållanden, desto svårare blir det också att ta sig ur dem. Det kan mycket väl vara familjemedlemmen, grannen eller före detta kollegan som befinner sig i situationen.
– Många vänder sig till oss i en akut ekonomisk situation, men också i en situation av ekonomisk utmattning. När man över lång tid lever på existensminimum och varje månad går med minus så finns det inget betalningsutrymme för oförutsedda utgifter eller för att planera sin ekonomi mer långsiktigt. Vi säger ibland att det är dyrt att vara fattig, säger Åsa Vilu i pressmeddelandet från Sveriges Stadsmissioner.