22 fibromyalgisymtom
Vilka fibromyalgisymtom finns?
1. Smärta
Smärta i hela kroppen är det mest karakteristiska fibromyalgisymtomet. Värken kan vara knivskarp, molande, brinnande, stickande, bultande och så vidare. Ena dagen kan det göra jätteont i nacken, andra dagen i benet. Fibromyalgismärtan flyttar runt i kroppen och sätter sig ofta i musklerna och muskelfästena, på så kallade triggerpunkter eller tender points. Många med fibromyalgi har även ont i lederna. Smärtan är kronisk. Detta innebär att den är obotlig för de allra flesta drabbade – än så länge.
2. Överkänslighet
När man har fibromyalgi har man också sänkt smärttröskel och överkänslighet för exempelvis beröring. Saker som normalt sett inte borde göra ont upplevs av kroppen som smärtsamma. Annan smärta späds på och kan kännas övermäktig. Lätta beröringar såsom en smekning kan få det att pulsera av smärta – för att inte tala om man råkar slå i något!
3. Stelhet
Stelhet i kroppen – oftast i form av stela muskler – är ett annat vanligt symtom på fibromyalgi. För många känns stelheten som värst på morgonen. Då kan det ta flera timmar att mjuka upp kroppen. Tillsammans med smärtan kan stelheten orsaka rörelsesvårigheter.
4. Domningar
Den med fibromyalgi kan uppleva att det pirrar i till exempel händerna och fötterna, nästan som om man har sockerdricka i kroppen. Delar av kroppen kan också domna bort, som en arm eller ett ben, och det är inte ovanligt att man på grund av domningarna tappar saker man håller i.
5. Svaghet
Muskelsvaghet på grund av försämrad uthållighet är ett av de vanligaste fibromyalgisymtomen. Många med fibromyalgi kan ha kvar sin explosiva styrka, det är bara det att det bildas mjölksyra i musklerna direkt och att kroppen snart inte orkar mer. Detta är en av anledningarna till att fibromyalgiker bör träna lågintensivt och inte pressa kroppen med för tunga fysiska aktiviteter.
6. Svullnadskänsla
Fibromyalgin kan ge upphov till en svullnadskänsla vid musklerna. Svullnaden är dock inte nedbrytande som vid reumatisk inflammation och betraktas därför som ganska ofarlig.
7. Bröstsmärtor
Bröstsmärtor är ett av de mest skrämmande symtomen vid fibromyalgi. De påminner om smärtorna vid en hjärtattack, men är helt ofarliga. De beror ofta på att man har inflammation mellan bröstbenen och revbenen, på att man har diagnosen tietzes syndrom.
8. Vadkramper
Vaderna är extra utsatta hos fibromyalgikern. RLS eller Restless Legs Syndrome är en vanlig samsjukdom vid fibromyalgi. Även om man inte har denna andra diagnos är det inte ovanligt att man har krypningar och/eller kramper i vaderna.
9. Trötthet
”Influensa” är ett bra ord för att beskriva den sega trötthetskänsla en fibromyalgiker kan ha i kroppen varje dag. Det känns alltså som om man åkt på en infektion eller ett virus. Det spelar ingen roll om man har sovit en hel natt eller vilat middag – man kan vara lika trött i alla fall. Tröttheten kan bli ännu värre när man gör enkla hushållssysslor, fikar med en vän eller går på en promenad. För många med fibromyalgi är det just den ständiga utmattningskänslan som är knäckande, inte smärtan.
10. Sömnsvårigheter
Sömnlaboratoriska tester visar att den som har fibromyalgi sover ytligare än en frisk person. Sömnen störs nämligen av intensiv hjärnaktivitet, som kan liknas vid den hjärnaktivitet man har när man är vaken. Med en så ytlig sömn känner man sig sällan utvilad – inte ens om man har sovit åtta timmar i sträck. Förutom detta stör smärtan sömnen. En fibromyalgiker kan ha så ont att hen omöjligt kan sova och/eller vakna av kramper på nätterna.
11. Kognitiva svårigheter
Koncentrations- och minnessvårigheter är också vanliga symtom vid fibromyalgi. Man kan plötsligt få svårt att minnas ord och namn, man kan till och med få svårt att prata då man inte hittar orden. Många upplever att fibromyalgin har gjort det svårare för dem att hänga med när andra pratar eller när de läser böcker. De kognitiva svårigheterna brukar benämnas fibrodimma eller hjärndimma, och mycket riktigt liknas upplevelserna inte så sällan vid att leva som i en ständig mental dimma.
12. Huvudvärk
Ungefär två femtededelar av de med fibromyalgi har huvudvärk i form av antingen migrän eller spänningshuvudvärk. De spända och värkande nackmusklerna brukar orsaka huvudvärken.
13. Sinneskänslighet
Ökad känslighet för ljus, ljud och lukter är ännu ett fibromyalgisymtom. Som exempel kan doften av mat kännas väldigt starkt och ljuset skära som blixtar genom ögonen.
14. Dimsyn
Dimsyn… Vissa dagar är det som om man ser genom en dimmig hinna. Omvärlden blir suddig – även med glasögonen på. Det behöver inte ha med värktabletterna man äter att göra, utan är ett fibromyalgisymtom.
15. Balanssvårigheter
Somliga med fibromyalgi kämpar med balanssvårigheter, det vill säga att de tappar balansen och kan ramla. Vad beror det på? Man tror att en av orsakerna till den försämrade balansen är att värken och den dåliga uthålligheten gör benen svagare. Tröttheten och de kognitiva svårigheterna – känslan av desorientering – kan troligen också bidra.
16. Humörsvängningar
Att leva med ständig värk och trötthet tär på det psykiska välmåendet. Det är en sorg när man inte längre kan göra det man brukade göra. Det kan dessutom vara stressande och oroande att veta att minsta lilla sak man gör ”fel” kan trigga ett skov och leda till att man blir sängliggande i flera dagar. Det är mycket man ska tänka på när man har kronisk smärta… Personer med fibromyalgi beskriver själva att de kan vara väldigt lättretliga och ha svårt att hantera stress.
17. Nedstämdhet
Många med fibromyalgi har till följd av smärtproblematiken fått diagnoserna depression och ångest. Det kan vara outsägligt jobbigt att ha ont för jämnan och, som i vissa fall, behöva kämpa för att bli trodd av familjen, sjukvården och Försäkringskassan. När man avfärdar fibromyalgi som ofarligt bör man beakta att det faktiskt kan bli ganska farligt när den drabbade känner att det inte längre finns en mening med livet och inte orkar kämpa längre.
18. Magproblem
Fibromyalgi kan leda till att man får IBS, kolon irritabile. Nästan alla med syndromet har någon form av magproblem såsom magknip, uppsvälldhet, förstoppning och diarré.
19. Överaktiv blåsa
Täta toabesök för att tömma blåsan är ännu en följd av smärtsyndromet i fråga.
20. Svåra menstruationssmärtor
Menstruationen kan vara smärtsam för vem som helst – för en fibromyalgiker kan den vara näst intill outhärdlig. All form av smärta förstärks av fibromyalgin.
21. Svettningar
Ett av skälen till att en person med fibromyalgi ömsom svettas, ömsom fryser är att den del i hjärnan som reglerar kroppstemperaturen är ur funktion. Man kan pendla mellan att bada i sitt eget svett – som om man är i klimakteriet – till att ha frossa. Om man har varit ute i kylan kan det ta en hel dag att få upp kroppsvärmen igen, och detta för dysfunktionen i kroppstemperaturregleringen.
22. Hudklåda
Den med fibromyalgi kan få plötsligt hudklåda. Det kan klia infernaliskt, utan att det finns egentliga eksem på stället.
Vad är fibromyalgi?
Fibromyalgi är ett kroniskt smärtsyndrom och innebär att den drabbade har långvarig värk i kroppen. Smärtorna uppstår vanligen i musklerna – på så kallade triggerpunkter – men kan även kännas i lederna och övriga kroppsdelar. Värken kännetecknas av att den ”hoppar” från kroppsdel till kroppsdel, muskel till muskel. Det kan vara väldigt förvirrande både för patienten och läkaren, då det ena dagen kan värka och krampa i ryggen och andra dagen smärta i benen.
Ungefär 2 procent av Sveriges befolkning har fibromyalgi. 90 procent av de drabbade är kvinnor. Men det ska tilläggas att det kan finnas ett stort mörkertal bland män. Smärtsyndromet har tidigare kallats ”kärringsjukan” och ”gnällsjukan”, epitet ingen gärna identifierar sig med. Skambeläggningen av den sjuka kan vara en anledning till att exempelvis män väljer att tiga om sina symtom. Idag finns en ökande förståelse för att personer med fibromyalgi kan ha det riktigt svårt i vardagen.
Fibromyalgi är en accepterad diagnos. Syndromet har fått diagnosnumret M79.7 av Världshälsoorganisationen (WHO). Detta diagnosnummer – liksom diagnosen i sig – är erkänt av Socialstyrelsen. Så om någon skulle påstå att fibromyalgi inte finns är det bara att hänvisa till diagnosnumret M79.7. Det finns inte så många effektiva sätt att ställa diagnosen fibromyalgi. Läkaren trycker bland annat på 18 triggerpunkter utspridda över kroppen. Vid ovanligt mycket smärta på 11 av de 18 punkterna kan det vara ett tecken på fibromyalgi.
Varför får man fibromyalgi?
Det finns flera orsaker till att man drabbas av fibromyalgi. Man kan få det efter ett fysiskt eller psykiskt trauma, efter en infektion eller för att det är ärftligt. Många med fibromyalgi har haft en annan fysisk skada – till exempel ett benbrott – innan de fått kronisk smärta.
Nya studier från Karolinska Institutet tyder på fibromyalgi ger upphov till inflammation i hjärnan – eller om det är tvärtom. Fibromyalgipatienten visar helt enkelt tecken på hjärninflammation.
Medicinska forskare har under många år varit inne på att den drabbade har en central störning i smärtregleringen. Förenklat innebär det här att hjärnan feltolkar kroppssignalerna. Den kan uppfatta akut smärta i en kroppsdel även om det inte är något medicinskt fel där. Hjärnan överbelastar kroppen med feltolkade signaler nästan hela tiden. Det är därför det gör så ont överallt.
Vilka behandlingar finns?
Det finns inget botemedel för fibromyalgi. Däremot kan patienterna genomgå multimodal smärtbehandling, som innebär kombinerad rehabilitering i form av sjukgymnastik, arbetsterapi, KBT-terapi, avslappningsträning, sömnskola, medicinering och så vidare. Eftersom det rör sig om kronisk smärta är det viktigt att den som är drabbad får verktyg till att acceptera värken och att klara vardagen.
Fibromyalgiförbundets Fibromyalgiportalen
Egenvård är en viktig aspekt av livet med fibromyalgi och därför har Fibromyalgiförbundet arbetat hårt för att ta fram den digitala samlingsplatsen Fibromyalgiportalen. Medlemskapet är kostnadsfritt och ger tillgång till såväl relevant information som viktiga redskap för en bättre vardag.
Källor: 1177.se; Fibromyalgi.se; WebMD.com