Snöflingor är ypperliga exempel på naturens fantastiska underverk. Så länge snöflingan får falla i fred och utan att gå sönder, behåller den formen av en perfekt symmetrisk sexhörning. Hur får flingan sin form?
En snöflinga börjar bildas när en väldigt kall vattendroppe fryser fast på exempelvis ett pollen- eller dammkorn i luften, och en iskristall därmed uppstår. Om luften är extremt kall – kallare än 40 minusgrader – sker processen, utan hjälp av en partikel.
Temperaturen avgör vilken form iskristallerna får. Nålar och prismor är exempel på hur kristallerna kan se ut, det finns över 80 varianter. Fler och fler av iskristallerna hakar i varandra. En snöflinga, kanske som den du ser på bilden här ovanför, blir till.
Finns upptill 100 iskristaller i en snöflinga
Snöflingan kan innehålla upptill 100 iskristaller och när den blir för tung för att stanna kvar i luften faller den till marken, och detta med en hastighet på cirka 5 kilometer i timmen. Just för att snöflingornas utseenden kan variera så påstår somliga att ingen snöflinga är den andra lik – är detta verkligen sant?
Det ligger en viss sanning i det, så det är inte svårt att förstå hur antagandet har uppstått. Eftersom snöflingornas väg genom luften skiljer sig åt, är också variationen på utseendet stor. Det finns dock dokumenterade exempel på identiskt lika flingor. Därför kan man inte helt och hållet hävda att varje snöflinga är unik.
Hur magiskt känns det inte att i vardagen få uppleva något så vackert och komplext som snöflingor?
Källor: National Oceanic and Atmospheric Administration; Illustrerad Vetenskap; SVT Nyheter