Näst efter prostatacancer är bröstcancer den vanligaste cancerformen. Prognosen att bli frisk igen är mycket god om tumören upptäcks i tid. Om cancern upptäcks i ett senare skede finns det fortfarande bra behandlingar som kan ge många kvalitativa levnadsår. Både kvinnor och män kan drabbas. Kvinnor löper dock större risk att få bröstcancer än män.
1. Knöl i bröstet eller armhålan
En knöl i bröstet eller armhålan är ett av de mer fysiskt påtagliga symtomen på bröstcancer. Ibland kan man känna knölen själv och ibland upptäcks den först vid en vanlig läkarkontroll eller mammografi. Det är omöjligt att avgöra om en knöl är en cancerknöl genom att bara känna på den. Man kan exempelvis få en knöl under mensperioden. Om den försvinner efter mensen finns det ofta inga skäl för oro. Om knölen däremot inte försvinner bör man boka tid för ett läkarbesök – det är lika bra att vara på den säkra sidan att det inte är en cancerknöl.
2. Förändringar i huden
När man har bröstcancer kan man få förändringar och inflammation i hudcellerna. Det här kan i sin tur ge synliga hudförändringar. Man kan till exempel få rodnader, hård och/eller skalig hud vid brösten. På vissa med bröstcancer kliar också huden. Hudförändringar behöver inte vara något farligt. De kan vara helt vanliga eksem.
3. Indragen bröstvårta
Bröstcancer kan orsaka indragen bröstvårta eller andra förändringar i bröstvårtorna såsom färg- och tjockleksskiftningar. Det finns flera ofarliga orsaker till förändringarna. De behöver med andra ord inte bero på cancer utan kan ha att göra med exempelvis en infektion, amning eller intag av p-piller.
4. Svullna bröst
Bröstsvullnader eller så kallad peau d’orange vid brösten kan vara ett symtom på bröstcancer, då oftast på den inflammatoriska och aggressivare sorten. Namnet peau d’orange kommer från hudens apelsinliknande utseende. Oavsett om denna hudförändring beror på cancer eller inte är det viktigt att man kollar upp varför gropigheten uppstått. Man bör överlag kolla upp anormala bröstsvullnader – har ett av brösten svällt upp ovanligt mycket?
5. Svullnader i lymfkörtlarna
Lymfkörtlarna sitter i armhålorna och är immunförsvarets filter. Så fort man får en infektion eller ett virus filtreras de skadliga cellerna där. Samma sak gäller för cancercellerna. Om en cancercell lämnar bröstet färdas den allra först till lymfkörtlarna i armhålan på den sida av kroppen bröstet sitter. Då kan lymfkörtlarna svullna. Svullnaden kan kännas ut mot nyckelbenet. Svullna lymfkörtlar beror även på andra infektioner, virus och sjukdomar och behöver inte vara farligt. Återigen är det bra att be en läkare kika på svullnaderna.
6. Smärtor i bröstet
Cancer gör inte nödvändigtvis ont. När sjukdomen börjar orsaka smärta beror det vanligen på att den är långt gången och att tumörerna vuxit sig stora. Det är troligare att smärtande och värkande bröst beror på menscykeln än på bröstcancer. Med detta skrivet är det ändå viktigt att ta reda på varför man har ont i brösten och/eller bröstvårtorna, och då i synnerhet om smärtorna är ihållande.
Undersökningar av brösten
Vid misstanke om bröstcancer kommer brösten behöva undersökas. Det här kan göras på ett eller flera av följande sätt:
Mammografi Kvinnor mellan 40 och 70 år kallas regelbundet till en screening med mammografi. Detta är en röntgen av brösten. Om det finns en misstanke om bröstcancer kan man behöva genomgå ytterligare röntgningar. Då tas i regel ännu fler röntgenbilder av brösten än vid en vanlig screening.
Ultraljudsundersökning Ifall en avvikelse skulle påträffas under mammografin eller bilderna inte skulle vara tillräckligt tydliga kan läkaren undersöka vidare med hjälp av ultraljud.
Cellprover och vävnadsprover Genom ett cellprov och/eller ett vävnadsprov bekräftas bröstcancern. Läkaren tar ett prov från den eventuella cancerknölen och skickar det vidare för analys.
Undersökningar vid spridd bröstcancer
Om cancertumören är stor och/eller om det finns misstanke om att bröstcancern har spridit sig kan ännu grundligare undersökningar göras. Det kan då röra sig om genomgripande undersökningar av skelettet och i form av datortomografi, röntgen med magnetkamera eller skelettskintigrafi. Ultraljud kan tas på mer avgränsade områden såsom på levern.
Källor: 1177.se; Medicalnewstoday.com