Observera att bilden föreställer en modell från vår bildbank. Det är inte detta barn vi skriver om i artikeln.
Utvecklingen i Sverige går åt två håll. Samtidigt som fattigdomen minskar blir de som redan har det ekonomiskt tufft ännu mer utsatta, klyftorna ökar mellan de fattigaste och ”resten”. Det finns faktiskt barn som inte får mat varje dag, som lever i så kallad reell fattigdom. Vanligast är dock det som benämns relativ fattigdom, som fortfarande innebär att man inte får alla sina behov tillgodosedda och som kan innebära sämre förutsättningar genom hela livet.
186 000 barn i Sverige lever i fattigdom
Statistik från Rädda barnen visar att 186 000 barn i Sverige lever i fattigdom. Det sker en minskning år för år, men minskningen ser olika ut i landet. Att fattigdomen minskar mest i storstäderna kan exempelvis ha att göra med att utsattheten redan är som störst där. Att det finns lite att ta på, så att säga.
Som exempel visar statistik, enligt Stadsmissionen, att 15 procent av alla barn i Stockholms län lever i ekonomisk utsatthet och 6 procent i reell fattigdom. I det sistnämnda fallet är den ekonomiska utsattheten alltså så stor att barnens familjer inte har råd att äta varje dag, betala hyran eller elen.
Då är ändå Malmö den mest utsatta staden i Sverige, med totalt 25,2 procent barn som lever i ekonomisk utsatthet av olika grad. Detta kan jämföras med 2,5 procent i Kungsbacka, enligt statistik som Rädda barnen presenterar. Med barnfattigdom avser Rädda barnen ”de familjer som antingen uppbär försörjningsstöd, och/eller har en så låg inkomst att de inte klarar de nödvändigaste utgifterna.”
Barnfattigdom ökar risken för utanförskap
De barn som är allra mest ekonomiskt utsatta är barnen till ensamstående kvinnor, här är den ekonomiska utsattheten fyra gånger så stor i jämförelse med barn till sammanboende. Även barn till föräldrar med utländsk bakgrund löper stor risk att hamna i barnfattigdom, och detta på grund av segregering i samhället. När man lever i ett ständigt utanförskap är det svårt att slå sig fram ekonomiskt, till slut kan utanförskapet prägla alla aspekter av livet.
Utanförskap föder utanförskap, kan man se. När man inte har råd att äta har man inte heller råd delta i aktiviteter såsom fotbollsträning eller musiklektioner efter skolan. Rädda barnen menar att barn som växer upp i fattigdom har just ”en mindre aktiv fritid, risk för sämre skolresultat och risk för sämre hälsa som vuxna”. Färre fritidsaktiviteter begränsar umgänget på fritiden och sämre betyg ger färre utbildnings- liksom karriärmöjligheter etc.
Oavsett alla framgångssagor vi tar del av dagligen är det viktigt att veta att det inte alltid är så lätt att bryta ett utanförskap och fattigdom på egen hand. Förståelse för att vi alla har det olika ställt och en utsträckt hand kan göra all världens skillnad för ett barn, för en vuxen.
Källor: Raddabarnen.se; Stadsmissionen.se; Aftonbladet.se