Trots att vi människor ofta tycker att insekter kan vara lite obehagliga tycker de flesta ändå om fjärilar. De finns i många vackra färger och former. I Sverige finns hela 2 700 arter. 120 av dem hör till gruppen dagfjärilar. De övriga hör till gruppen nattfjärilar, som egentligen består av flera olika släkten.
Skillnaden mellan dag och nattfjärilar
Dagfjärilarna känner man lätt igen på vingarnas vackra färger och mönster. Vingarna är uppbyggda av fjäll. Varje fjäll har en egen färg. Man kan jämföra dem med pixlar på en skärm. Om fjärilen tappar ett fjäll förlorar den en del av sin färg.
Bilden föreställer en nässelfjäril eller Algais urticae, som fjärilen heter på latin.
Man kan också skilja på dag- och nattfjäril genom att se hur de håller sina vingar när de sitter och vilar. Dagfjärilarna fäller upp sina vingar så att de liknar ett löv. De kan också vila med vingarna helt utfällda för att värma upp sig inför en flygtur. Nattfjärilarna i sin tur vilar med vingarna platt mot marken, ungefär som ett jetplan.
Fjärilen är beroende av solen
Dagfjärilar är beroende av solens värme för att kunna flyga eftersom de inte kan generera någon egen kroppsvärme. Kroppstemperaturen behöver vara minst 30 grader Celsius för att dagfjärilen ska kunna flyga. Därför ser man ofta hur de sitter på blommor med vingarna helt utfällda. Det hjälper dem att snabbare värma upp flygmuskulaturen inför en flygtur. En fjäril kan flyga mycket snabbare än man tror. I snitt flyger den 20 kilometer i timmen, men vissa arter klarar av att flyga upp emot 40 kilometer i timmen.
Kan inte se alla färger
Eftersom blommor är så färggranna är det lite förvånade att fjärilar bara kan se färgerna rött, gult och grönt. Däremot finns cirka 6 000 linser i fjärilens ögon, vilket gör att de kan se ultraviolett ljus.
Bilden föreställer en tistelfjäril eller Cynthia cardui, som fjärilen heter på latin.
Antennerna fungerar som luktsinne
Ett annat sätt man kan skilja dagfjärilar och nattfjärilar åt är på antennernas form. Dagfjärilen har tjockare spetsar på sina antenner. De ser ut ungefär som små klubbor. Själva antennerna använder fjärilen som luktorgan. Genom dem uppfattar de dofter, så kallade feromoner, som vi inte kan känna. Hanarna använder sig av sitt luktsinne för att leta sig till honor av sin egen art, som de sedan kan para sig med.
Letar efter rätt växter för sina larver
Fjärilen börjar sitt liv som ett ägg. Fjärilshonorna är viktiga med var de lägger sina ägg. De väljer blad från speciella växter där larven kan få i sig den näring den behöver för att växa. Växterna som larverna lever på kallas för värdväxter. Många fjärilsarter har smaklökar i sina fötter så att de lättare ska kunna hitta ett blad som är lämpligt att lägga sina ägg under. Därför kan man ofta koppla ihop vissa växter med vissa fjärilar. Där växten finns kan man också ofta hitta fjärilen.
Bilden föreställer ett påfågelöga eller Inachis io, som fjärilen heter på latin.
Lever ett par veckor som fullvuxen fjäril
Hur länge det tar för en fjäril att fullborda sin livscykel varierar från art till art. En del svenska fjärilar hinner endast med en generation per år, medan andra hinner med två. En vuxen fjäril lever oftast inte längre än några veckor. Därför kan man endast se vissa arter som fullvuxna flygande fjärilar ett par veckor under sommaren. De arter som hinner med flera generationer under ett år kan man se en längre period under sommaren.
Våra vanligaste fjärilar
Nässelfjäril
Nässelfjärilen (Aglais urticae) kan man se i hela landet. Den är en av våra vanligaste dagfjärilar.
Tistelfjäril
Tistelfjäril (Cynthia cardui) Tistelfjärilen är en flyttfjäril. Den kan vi se i Sverige från juni till september.
Påfågelöga
Påfågelöga (Inachis io) är också en av våra kändaste dagfjärilar. Den kläcks något senare, i slutet av juli och går att se ännu i september.
Bilden föreställer en citronfjäril eller Gonepteryx rhamni, som fjärilen heter på latin.
Citronfjäril
Citronfjärilen (Gonepteryx rhamni) hör till arten vitfjärilar och kan bli nästan ett år gammal. Den föds på hösten och övervintrar som en fullvuxen fjäril. Citronfjärilen tillhör våra mest långlivade fjärilar.
Böcker för fjärilsskådaren
De här böckerna passar perfekt för dig som vill fjärilsskåda i sommar.
Nordens fjärilar – en fälthandbok är en heltäckande fälthandbok över alla dagfjärilsarter som kan ses i Sverige. Boken som är en reviderad upplaga av den lovprisade Svenska fjärilar innehåller över 600 pedagogiska fotografier. Fjärilarna är fotograferade i sin naturliga miljö. En mycket bra bok för dig som tycker om att fjärilsskåda. Läs mer här.
Handbok för fjärilsskådare innehåller över 300 fotografier och illustrationer. Med hjälp av den lär du dig om allt från fjärilens evolution till migrationsmönster. Boken innehåller mängder med användbar information för dig som älskar fjärilar. Läs mer här.