Tätt följt av jultomten är nog julgranen en av de saker som symboliserar julen mest. Vill du veta mera om hur det kommer sig att vi släpar in granar som vi pyntar och dansar runt ska du läsa vidare. Julgranens historia är väldigt intressant.
Den typen av julgran vi är vana med idag har sitt ursprung i Tyskland och Livland (Lettland och Estland) på 1400- och 1500-talet. På den tiden reste hantverkarföreningar och gillen barrträd i sina samlingshus. Träden dekorerades med bland annat äpplen och sötsaker som barnen fick äta. Hantverkarföreningarnas medlemmar dansade runt granen och det var här den traditionen föddes.
Granen hittar in i de tyska hemmen
Sakta började julgranen hitta in i de mer förmögna hemmen, och i början av 1700-talet var det redan en vanlig sed i Tysklands städer. Däremot var det sällsynt att man hade julgran på landsbygden. På 1700-talet började också användningen av tända ljus i granen som senare kom att ersättas av elektriska ljus.
I Sverige var man inte så övertygad om den nya moderna trenden från Tyskland. Här gjorde man olika typer av dekorationer av levande kvistar. Men med tiden ersatte den tyska julgranen de äldre trädprydnaderna och utomhusgranarna. Fina familjer hade julgran i sina hem så tidigt som på 1740-talet. Ordet ”julgran” har däremot inte använts förrän på 1840-talet.
Julgranspynt redan på 1800-talet
I början av den moderna julgranens historia dekorerade man julgranen med färgat papper, frukt och godis. Man tillverkade alla dekorationer själv av papper eller annat material som fanns tillgängligt. Senare blev det vanligt med vaxljus och glitter.
Redan på 1880-talet fanns det färdigtillverkade julgransprydnader att köpa i butiker i de större städerna. De flesta prydnaderna importerades från Tyskland och kunde bestå av glaskulor, pappershjärtan och prydnader gjorda av halm.
Sedan 1900-talets början har vi pyntat granen med girlanger med de nordiska ländernas flaggor som motiv. Det är vanligt än i denna dag att skolbarn får tillverka egna julgransprydnader av med flaggmotiv. En annan prydnadsklassiker är smällkaramellen av papprör och silkespapper.
Julgranskulor istället för äpplen
Julgranskulor görs av glas eller plast och täcks av en tunn metallyta följd av ett lager genomskinlig färg. De härstammar från att man förr klädde granen med äpplen, som nuförtiden symboliseras av kulorna. Stjärnan eller ängeln i grantoppen symboliserar ärkeängeln Gabriel eller Betlehemsstjärnan som lyste vid Jesu födelse.
På 1700-talet användes vaxljus i julgranarna hos de förmögnare familjerna, eftersom ljusen var mycket värdefulla. På 1830-talet började stearinljus tillverkas och ersatte de gamla vaxljusen. Från och med 1880-talet introducerades de elektriska ljusslingorna och tog snabbt över marknaden eftersom de minskade brandrisken betydligt. Fortfarande finns det de som ändå håller kvar traditionen med att ha levande ljus i sin julgran.
Julgranar på offentliga platser
I början av 1900-talet blev det vanligt med julgranar på offentliga platser som gårdar och torg. Varje år reser man julgranar på specifika platser i stora städer och granarna är ofta stora fullvuxna träd. Några av de kändaste offentliga julgranarna finns vid Rockefeller Center i New York, Trafalgar Square i London och Römerberg i Frankfurt, Tyskland.
Tjugondag Knut plundras granen
”Tjugondag Knut åker julen ut”. Det är ett vanligt uttryck i samband med att julen tar slut. Traditionen innebär att man klär av julgranen och kastar ut den ur huset. Tidigare kastade man ut den på gatan där den låg tills gaturenhållningen plockade bort den, men idag kan man få böter och till och med fängelse för samma förfarande.
Tjugondag Knut infaller den 13 januari, men julgransplundring görs ofta istället någon närliggande dag. Namnet julgransplundring kommer från att man tidigare dekorerade julgranen med äpplen och godis. När julen var slut plundrade man granen på godsaker och åt upp dem.